IT'S A START.

Vakna tidigt idag, för mamma ville ha med mig på bio kl 11,45. Men som tur så var det en bra film, sex and the city. Den var bra och jag gillade att den var så lång, trodde hela tiden att den skulle ta slut. Grajt movie!
Så vad händer i dag då? Bra fråga, ingen aning. Känner mig på något sätt patetisk. Jag har inget att göra. Men jag antar att nu när man är singel för första gången på över 2 år så känner man sig väldigt ensam, och det är det jag gör just nu. Men ändå, när jag ser tillbaka på veckorna har jag haft fullt upp varenda dag, hittat på något varje dag. Men skillnaden med nu och då är att nu så tar jag allt som det kommer, jag vaknar varje morgon och vet inte vad jag ska göra, jag låter det komma till mig. Då var allt planerat, och även om man inte hade planerat något så var man inte ensam, för man vaknade alltid brevid samma person. Jag saknar den tryggheten, men ändå så trivs jag med singel livet som bara den. Jag ångrar inget jag har gjort, men jag har tvekat. Jag tvekar inte nu, jag måste bara komma in i detta liv. Jag har svårt att vänja mig. Men som jag hitills har haft det så verkar framtiden ljus och den har mycket kul att ge mig och folk i min omgivning. Jag tror.

xoxo // Izabelle